Studentjobb SE
Fredag 13-10-2023
Arbetstidens historia är en spännande resa från början av 1800-talet till nutid, som har format våra arbetsdagar och semesterrätten. Arbetare i fabriker och gruvor plågades under långa arbetspass, upp till tolv timmar, i farliga förhållanden. Men i slutet av 1800-talet började arbetare organisera sig för att kämpa för sina rättigheter, inklusive den eftertraktade åttatimmars arbetsdagen.
Du kan läsa mer om kollektivavtal, arbetsrätt och ledighet under våran karriärguide.
Hur lång är en arbetsdag? Varför har vi 40 timmars arbetsvecka?
Hur långa är en arbetsdag? En vanlig arbetsdag är åtta timmar lång, och en vanlig arbetsvecka består av fyrtio timmar men har du någonsin undrat varför vi har en åtta timmars arbetsdag?
Historien bakom åtta timmars arbetsdag sträcker sig tillbaka till början av 1800-talet. Då arbetade människor i fabriker och gruvor upp till tio eller tolv timmar om dagen under osäkra och farliga förhållanden. Arbetsgivarna utnyttjade ofta sina anställda och ignorerade deras välbefinnande och säkerhet.
I slutet av 1800-talet började arbetare att organisera sig och gå ihop för att kämpa för sina rättigheter. En viktig kampanj var kampen för åtta timmars arbetsdag. Arbetarna insåg att de behövde en rimlig arbetsdag för att kunna leva ett balanserat och hälsosamt liv utan att bli utnyttjade. Detta hade arbetarrörelsen med i sin standard sedan 1:a majdemostrationen år 1890. Men det var först 1919 som åtta timmars arbetsdag infördse i lagstiftningen och då var arbetsveckan 46 timmar. Det dröjde ända till 1970 för beslutet om vår nuvarande 40 timmars arbetsvecka. Såhär såg det ut i Riksdagens protokoll angående vad man tyckte om åtta timmars dagen.
“Nu har det sagts, bland annat, att man icke skall rubba på åttatimmarsdagen,
därför att den bär under decennier varit ett önskemål för
arbetarna, åttatimmarsdagen har varit den symbol, under vilken de samlats,
och då vi nu fått denna lagstiftning genomförd, skola vi icke taga
bort den.” (Riksdagens protokoll 1923:31, Första kammaren)
Ungefär samtidigt som Sverige införde åttatimmarsarbetsdagen, gjorde även flera andra länder i omvärlden det. Efter första världskriget blev reformen om åtta åttatimmarsdag, en reform bland många, ett mål i Versaillesfreden. Fun fact är att redan 1593 Spanien infördes åtta timmars arbetsdagen i lagen för fabriksarbetare. De var först i världen med detta införande.
Under tidigt 1900-tal började fler och fler länder införa lagar för arbetstider och arbetsvillkor, inklusive regler om rätt till rast. 40 timmars arbetsvecka blev en standard i många länder runt om i världen, vilket innebar att arbetare nu hade tid för rast och återhämtning. Idag har vi fortfarande kvar åtta timmars arbetsdag som standard, även om det finns undantag och variationer för olika yrken och branscher. Men hur mycket rast på jobbet har man rätt till enligt arbetstidslagen?
Rast och arbetsrätt
Enligt arbetslagarna har du rätt till minst en halvtimmas rast på jobbet efter fem timmars arbete om arbetsdagen är längre än sex timmar. Det betyder att om du jobbar åtta timmar om dagen, har du rätt till minst en halvtimmes rast, vilket säkerställer att rätt till rast respekteras. Dock kan arbetsgivaren erbjuda längre rasttid, inklusive en timmes lunchrast, vilket ger dig ytterligare möjligheter att ta rast och återhämta dig.
Rast och paus är inte samma sak, och du har alltid rätt till toalettpaus och paus för att dricka vatten.
När du börjar jobba är det viktigt att känna till dina rättigheter när det gäller arbetstider och rast. Frågor som har jag rätt till rast på jobbet? Eller har jag betald lunchrast?kan man undra över. För att lära dig mer om dina rättigheter på arbetsplatsen, inklusive rätt till rast på jobbet, är det viktigt att läsa på om arbetstidslagen, arbetsrätt och historien om åtta timmars arbetsdag.
Arbetsvecka och semester
Semesterrättens historia är en fascinerande resa genom tidens förändringar i arbetslivet och arbetsrättens utveckling. I Sverige var införandet av semesterrätt en viktig milstolpe i arbetstagares rättigheter och välbefinnande.
Semesterrätten, som ger anställda rätt till avlönad ledighet, har sina rötter i de fackliga rörelsernas kamp för bättre arbetsvillkor. År 1938 införde Sverige en lagstiftad semester med avlönad ledighet. Denna historiska händelse kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter och staten. Den så kallade Semesterlagen trädde i kraft den 1 april 1938.
Semesterrätten var ett betydande steg för arbetstagare, som tidigare hade begränsad möjlighet till ledighet och återhämtning. Med semesterlagen fick arbetarna rätt att ta ut två veckors betald semester, vilket senare utökades till fyra veckor.
Denna reform kom som ett svar på den ökande industrialiseringen och efterfrågan på förbättrade arbetsvillkor. Semestern blev en tid för återhämtning och rekreation, vilket främjade både individens välbefinnande och produktiviteten på arbetsplatserna.
Idag har semesterrätten utvecklats ytterligare, och det svenska systemet inkluderar även inslag som semesterersättning och möjlighet att spara semesterdagar för senare bruk. Semesterrätten har fortsatt att vara en viktig del av arbetsrätten och en symbol för arbetstagares rättigheter och välbefinnande i Sverige.
StudentJob är en jobbportal som kopplar samman studenter och nyutexaminerade med jobbmöjligheter i hela Sverige. StudentJob erbjuder olika jobbmöjligheter inom olika branscher och sektorer, vilket gör det till en utmärkt plattform för studenter och nyutexaminerade att komma igång med sina karriärer.
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/Eight-hour_day
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sverige-under-forsta-varldskriget#
https://en.wikipedia.org/wiki/Treaty_of_Versailles
Dela den här artikeln
Populära inlägg
Registrera med StudentJob nu
Vill du hålla dig uppdaterad om de senaste jobben för studenter? Registrera dig gratis på StudentJob.
Registrera