Har du börjat studera efter att ha arbetat ett antal år kan det vara svårt att behöva återgå till en studentekonomi. För många har levnadsstandarden förändrats så pass mycket att det blir svårt att få ihop ekonomin. Det finns dock flera vägar mot en hållbar ekonomi. Sitter du på ett antal mindre smålån kan du exempelvis samla dessa i ett större lån utan säkerhet, sänka dina månadskostnader och få en hel del pengar över i plånboken varje månad.

De allra flesta som studerar vidare idag är i 20-årsåldern och genomsnittsåldern för att ta ut en kandidatexamen är 28 år. Det är en siffra som är klart högre än i många andra europeiska länder, men med det sagt finns det fortsatt en stor andel svenska studenter som är ännu äldre än så. Att vara uppemot 30-40 år gammal och studera är inte längre ovanligt.

Att börja studera i 30 eller kanske 40 årsåldern är dock inte helt enkelt. Det innebär ofta att du haft ett tidigare jobb och återgår till skolbänken. Rent ekonomiskt är det en tuff smäll att ta eftersom man ofta formar sitt liv utefter den inkomst man har.

Här nedan vill därför jag ge dig några tips på hur du som går tillbaka till studierna kan få studentplånboken att räcka lite längre och förbättra din ekonomi.

Samla lån och krediter

Har du flera snabblån och krediter som du inte hunnit betala tillbaka än kan du alltid samla dina lån i ett privatlån. Det innebär att du tecknar ett större lån som du använder för att betala av dina smålån och krediter med. Kvar står du bara med ett stort lån, men eftersom privatlånen har lägre ränta än snabblån och krediter kan du sänka dina räntekostnader och därmed få pengar över i plånboken varje månad.

För att hitta det bästa och billigaste samlingslånet gör du bäst i att jämföra utbudet åt. Det är först då du kan se vilken långivare som är billigast. I din jämförelse är det viktigt att du fokuserar på den effektiva räntan i stället för den nominella räntan. Den effektiva räntan inkluderar nämligen alla kostnader för lånet, exempelvis aviavgifter och uppläggningsavgift, medan den nominella räntan bara fokuserar på själva räntan för lånet.

Olika namn för samma lån

Något som kan vara bra att känna till innan du samlar dina lån är att olika långivare kan marknadsföra samma typ av lån med olika namn.

En del kallar lånen kort och gott för privatlån medan andra använder namnen samlingslån eller hopbakslån. Oavsett benämning rör det sig om ett lån utan säkerhet som används för att baka ihop dina dyra smålån till ett mindre lån med lägre ränta.

Ta del av studentrabatter

När du börjar studera igen kommer du märka att det finns mängder av studentrabatter att ta del av, på alltifrån mat, till kläder, nöjen, inredning och mycket mer. Se till att ta del av så många rabatter som möjligt för att få ekonomin att räcka lite längre. Det gäller särskilt när du köper sådana saker du inte klarar dig utan, exempelvis mobilabonnemang, studentlitteratur och bredband.

Via Mecenat kan du som student hitta tusentals rabatter att ta del av. Ha därför för vana att kika in på Mecenats hemsida innan du bestämmer dig för att köpa något över nätet.

Börja storhandla

Om du börjar storhandla behöver du inte gå till affären flera gånger i veckan, och på så vis undviker du även att köpa sådant du egentligen inte behöver. Ett tips är att åka till en stormarknad och handla för ett eller ett par veckor åt gången. Där är priserna lägre vilket gör det möjligt att spara ännu mer pengar. Utöver pengar sparar du även en hel del tid på att inte åka till affären flera gånger i veckan.

Ta med dig matlåda till skolan

Nog för att det kan vara bekvämt att äta lunch ute, men i längden är det inte hållbart. I stället för att gå ut och äta var och varannan lunch bör du ta med dig matlåda till skolan. På så vis kan du spara tusentals kronor varje år.

I genomsnitt kostar hemlagad mat 29 kronor per portion medan den genomsnittliga utelunchen går loss på hela 95 kronor. För ett genomsnittligt skolår på omkring 178 dagar innebär det att du kan spara 11 748 kronor om du tar med dig matlåda till skolan varje dag i stället för att köpa mat ute.

Artikeln är skriven av Filip Svensson från jämförelsesajten Lånakuten.