Du tycker om det, jag tycker om det, vi alla tycker om det; cash som rullar in på kontot, gärna i stora lass! Du vet sådär lagom mycket för att hålla fötterna fast på jorden men ändå sväva lite i det blå. Men låt dig inte luras. När som helst kan plånboken eka tom om du inte vet tillräckligt om din anställningsform och ditt anställningsavtal. Och vet du vilka som åker på de största smällarna? Studenter! Ja, du hörde rätt. Tyvärr. Inte nog med att studiebidraget endast räcker till hälften av sidorna i kurslitteraturen och två paket nudlar så luras vi på ännu mer när vi skriver under kontrakt för anställningar vi inte har någon aning om vad de står för. Om vi däremot vet vad vi skriver under, vet vi också vad vi kan förvänta oss i slutet av dagen utan att drabbas av en hjärtinfarkt. Låt mig därför få koka ner allt du behöver veta om anställningsformer och anställningsavtal i en gryta (och jo, kära mor, jag kan visst laga mat..).

Till att börja med behöver vi definiera vad en anställning är: ett sätt att organisera ett arbete, där arbetsgivaren köper den anställdes tid mot att ett arbete utförs. Med andra ord säljer du din tid mot pengar.

Och sen då? Anställningsform!

Det finns två huvudtyper av anställningsformer varav den ena har undergrupper av anställningsformer som är mycket vanligt förekommande, särskilt för studenter:

1. Tillsvidareanställning (fast anställning)
En tillsvidareanställning slutar inte att upphöra vid en specifik tidpunkt, utan måste sägas upp av antigen arbetsgivaren eller den anställde. Den här typen av anställning är vad som medför en trygghet i vardagslivet sett ur flera av livets perspektiv. Du vet att du inte står utan arbete efter semestern, och du vet att du får en utbetald lön i slutet av varje månad. Den här typen av anställningsform är vad man kan kalla för slappa dagar i hängmattan. Skämt åsido, det här är den stabilaste typen av anställningsform.

2. Tidsbegränsad anställning
Den tidsbegränsade anställningsformen är en aning annorlunda och förekommer i flera olika former som alla måste vara tillåtna enligt lagen om anställningsskydd (LAS) eller kollektivavtal. Denna anställningsform gäller mellan en viss specifikt överenskommen tidsperiod och är mycket vanligt förekommande, minst sagt bland studenter. Många råkar på en rejäl smäll när de skriver under dessa typer av kontrakt - i värsta fall kan det innebära ett otillräckligt fyllt bankkonto i slutet av månaden eftersom arbetstiderna kan vara så pass obekväma och inte garanterade. Men vet du vad som gäller kan detta vara precis det du behöver under din studietid! De vanligaste och mest bekanta typerna av tidsbegränsade anställningsavtal är provanställning, timanställning och vikariat.

Och sen då? Anställningsavtal!

Oavsett vilken anställningsform du skriver under är arbetsgivaren enligt lag skyldig att senast en månad efter att du börjat din anställning ge dig skriftlig information om de villkor som är viktiga för just din anställning. Detta kallas med ett annat ord för anställningsavtal. Anställningsavtalens innehåll regleras av LAS, som säger att ditt kontrakt bör, till exempel, innehålla dessa grundläggande punkter:
Arbetsplats
Arbetsuppgifter
Anställningsform
Uppsägningstid
Lön
Semester
Arbetstider
Kollektivavtal

Och sen då? Nu är grytan färdigkokt!
Det var allt du behövde veta för att ta dig ut ur anställningsformers snårskog välbehållen. Du kan dessutom alltid vända dig till ditt fackförbund, där du bland annat kan rådfråga en kunnig om anställningsformer och anställningsavtal som gäller för just dig. Det är viktigt att du förstår hur du ska tolka dina kontrakt för att inte luras på de stålar du säljer din tid för, det har du inte råd med som student. För… du vill väl också sväva lite i det blå, då och då?