Alla känner vi någon som drabbats. Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning (publicerad 2016), svarade 36 procent av den svenska befolkningen i åldrarna 16-84 år, att de någon gång haft lätta eller svåra besvär av ångest, ängslan eller oro. Högst andel med besvär förekommer bland kvinnor, unga personer och personer med förgymnasial utbildning. Det talas allt mer om psykiskt ohälsa, men vad innebär egentligen begreppet?

Själva begreppet kan både antyda att en lider av psykisk sjukdom men också att en mår psykiskt dåligt. Att må psykiskt dåligt behöver inte betyda att en har en fastställd diagnos utan innefattar också den mentala hälsan som sorg, oro, stress och sömnproblem. Psykiskt ohälsa är alltså både ett smalt och ett brett begrepp. Den här artikeln riktar sig till dig som själv har upplevt eller upplever någon form av psykisk ohälsa eller känner någon som drabbats. Även de som inte uppfyller kriterierna för en diagnos kan må dåligt och har lika stor rätt att göra det samt lika stor rätt till hjälp.

Psykiskt ohälsa är vanligt, så pass vanligt att 36 procent av befolkningen är drabbad, ännu vanligare om en inkluderar de som drabbas indirekt av andras sjukdom. Ändå är det svårt att veta hur många som är drabbade eftersom statistiken skiljer sig åt mellan olika mätinstitut och att mörkertalet är stort eftersom lång ifrån alla söker hjälp. Genom den här artikeln vill jag introducera psykisk ohälsa som en ny gren av Studentbloggens innehåll. Psykiskt ohälsa bland studenter är inte ovanligt. Tvärt om. Ingen ska behöva må dåligt och därför är det viktigt att tala om problemet. Psykisk ohälsa har länge varit tabu på grund av okunskap och historiska traditioner och föreställningar. Genom att öppet diskutera ohälsa kan vi bidra till att riva invanda traditioner och tabun och göra det lättare att leva med och tillfriskna från psykisk ohälsa.

Om du känner någon eller själv är drabbad finns det många alternativ för att få hjälp. Bara på internet finns det chattrum, forum och hemsidor som upplyser om psykisk ohälsa och erbjuder stöd där en kan tala med andra som upplever liknande problem. Det finns även patientföreningar som erbjuder en samlingspunkt för människor där en kan träffa andra, anhöriga, utbilda sig eller bara få råd. Även om det känns jobbigt är det bästa rådet en drabbad kan få, att söka hjälp. Det är ingen skillnad att må dåligt varken av psykiska eller fysiska besvär. Du kan vända dig till vårdcentralen som kan remittera dig vidare. Är du studerande kan du vända dig till skolans kurator eller elevhälsa.

Nästan alla universitet har en mottagning som kan hjälpa dig eller en drabbad. Studenter är i större grad drabbade av psykisk ohälsa och lider oftare av stress, depressioner eller självmordstankar.

Det finns hjälp att få. Du är aldrig ensam. Nedan finns telefonnummer du kan ringa om du vill förbli anonym och tala med någon. 

• Hjälplinjen - 0771-22 00 60
• Bris - (Barnens rätt i samhället) - 116 111
• Jourhavande medmänniska - 08-702 16 80.
• Jourhavande präst - via 112
•  Mind Självmordslinje; chatt via mind.se eller på 90101
• Eller besök vårdguiden för mer information.
• Vården.se har samlat psykologer och psykoterpeauter så du kan hitta en som passar just dig